Växelbruk, kompostering, och en näringsrik grönsaksodling

Daniel Björklund är utbildad trädgårdsmästare, har jobbat i trädgårdsbranschen 21 år, och är i dag verksamhetsansvarig på Skillebyholm. En kylig majkväll, den 8:e för att vara mer precis, kom han på besök till Åkeshov, och delade med sig av sina erfarenheter kring hur man får en frisk och näringsrik grönsaksodling, växelbruk och kompostering till en samling kunskapstörstande kolonister. Här följer ett sammandrag.

Daniel_Björklund

Daniel Björklund, verksamhetsledare på Skillebyholm, delade med sig av sina odlingskunskaper och svarade på hugade åhörares frågor

Daniel Björklund påminner oss i sin föreläsning att vi måste odla jorden innan vi kan odla växterna. Hur odlar vi då jorden? Jo, huvudsakligen genom att tillsätta grundgödsling (trädgårdskompost, gödselkompost), alltså organiskt material som både tillför näring och förbättrar jordstrukturen. Mikrolivet som finns i jorden är det som nedbryter – mineraliserar – näringsämnen åt växterna så att de kan tillgodogöra sig näringen – och detta mikroliv behöver en hel del mat för att trivas.

Sedan finns så klart flera växter som är mer näringskrävande, och då räcker inte den näring som grundgödseln tillför. Då behöver vi, som Daniel kallar det, ”övergödsla”. Det betyder inte ett överdrivet gödslande, utan att vi tillsätter det ”ovanifrån”, t.ex. i form av:

  • Hönsgödsel
  • Nässel-, gull-, och vallörtsvatten (späds 1/10)
  • Gräsklipp
  • Lakvatten (t.ex. från bokashi – späds 1/100)
  • Åkerfräkenvatten (innehåller mkt kisel, stärker den generativa kraften, kan vara extra bra regniga somrar)
  • Benmjöl (passar bättre för perenna rabatter)

Täckodling: Halm vs gräsklipp

Daniel gick även in på det här med täckodling, och då med fokus på likheter och skillnader mellan halm och gräsklipp:

  • Båda minskar avdunstning, vilket minskar behovet av vattning.
  • Båda maximerar även jordvolymen (de översta tio centimetrarna, ”offerskiktet”, av jorden trivs inte grönsakernas rötter i – en osäker tillvaro med stora skillnader i både temperatur och fukt)
  • Slutligen; båda minskar ogrästrycket och balanserar temperaturen.

Det som skiljer de två täckmaterialen, är att bara gräsklippet tillför näring, medan halmen snarare förbrukar kväve för sin nedbrytningsprocess.

Växtföljd

Växtföljd betyder att man roterar kulturer. Alltså att man inte odlar samma grönsak på samma ställe år ut och  år in. Varför är nu detta något du behöver bry dig om, enligt Daniel? Jo, därför att:

  • Det förbättrar markstrukturen.
  • Bättre näringsutnyttjande – enklare att lägga din surt förvärvade kompost där den behövs som mest
  • Förebyggande växtskydd
  • Minskat ogräs

För allra bästa resultat, speciellt om du odlar mycket kål och vill undvika klumprotssjuka, så rekommenderas 8-årig växtföljd. Annars räcker oftast den 4-åriga växtföljden. Som synes på bilden så skiftar växtgrupperna plats enligt skissen, och eter fyra år är det första skiftet tillbaka på samma plats.

fyraårig

4-årig växtföljd.
Illustration av Mats Jernudd.

Förfrukt-vaddå?

Förfrukten ja. Det betyder att den grönsak man odlat ena säsongen lämnar efter sig rotmassa som är fint för kommande säsongs grönsaker. Purjolöken är en av de grönsaker som är bäst på detta. Potatis är på andra sidan spektrat: lämnar knappt någon förfrukt alls efter sig (däremot kan allt rörande i jorden vi odlare gör vid potatisodling förbättra strukturen).

Gröngödselodla parallellt med grönsaker samma säsong?

Frågan kom från en av åhörarna. Enligt Daniel kan så kallade fånggrödor sås efter att du skördat en kultur. Det kan vara samma som gröngödsling: klöver, sädesslag, honungsfacelia etc. Syftet med dessa fånggrödor är att istället för att lämna jorden bar efter skörden, så tar dessa upp näring som annars hade lakats ur jorden. Och vid höstgrävet så vänder du ner fångrödorna i jorden, och får dessutom lite jordförbättring på köpet!

Gödsel: en genomgång

”Gödsel måste man ju ha – utan ett lantbruk har man ingen trädgårdsodling.” På Skillebyholm, berättar Daniel, använder man gödsel från djur, punkt. Men gödslets egenskaper skiljer sig en hel del, beroende på vilket djur det kommer från. Daniel delade med sig av en intressant teori om att gödslets karaktär hänger ihop med djurets. Ta kogödsel, som kommer från den lugna kon. Det är väl idisslat, i princip redan komposterat. Inte så mycket näring, men ett bra och stabilt gödsel som både gläder jordens mikroliv och förbättrar strukturen.

Hästgödsel, som kommer från den betydlig nervösare hästen, kommer ut ofärdigt, men är energirikt. Man får ta det lite varsammare, och inte lägga ned den färsk i jorden, för då ”brinner det i backen”.

Så har vi då hönorna, som är ena riktiga nervknippen, och deras gödsel blir därefter. Hönsgödsel är i princip som konstgödsel – ”Rena dundergödslet” som Daniel säger. Det gödslet får man se som en direktverkande näring för växten, den har i princip inga jordförbättrande egenskaper.

Vi avslutar med knäckfrågan; hur man vet om gödslet är brunnet? Om man tycker det luktar ok – då är det välbrunnet. Sticker det till i näsan däremot – då är det inte brunnet!

4 thoughts on “Växelbruk, kompostering, och en näringsrik grönsaksodling

  1. Fint med en sammanställning för oss som inte kunde vara med. Jag vill dela med mig av en erfarenhet angående benmjöl. Jag använde det i samband med omplacering av perenner förra året och varje gång jag kom till vår lott så var växterna uppgrävda. En dag tog vi ”busen” på bar gärning, det var en katt, en av dem som syns frekvent på området, som tydligen gillade benmjöl, så håll koll.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s