Rapport från junis studiebesök på Skillebyholm

Som en fristående fortsättning på Daniel Björklunds föreläsning i maj inbjöds alla odlare till Skillebyholm på studiebesök. Skillebyholm är en mötesplats, ett centrum för biodynamisk odling, utbildning och hållbar utveckling. Gården ligger utanför Järna och består av vackra trähus och växthus som omringar den vita gamla herrgården.

Efter en introduktion började vi rundturen vid kompostparken. ”Det är i komposten som allt växtliv börjar och slutar”, menar Daniel Björklund. Skillebyholm gör sin egen jord, både planterings- och såjord, av lövkomposter som grund. Det tar 4 år innan komposterna förmultnar och därför är 2015 års kompost är den jord som används för årets plantor. Vi passade på att känna på 2016års kompost. En fantastisk jord!

Daniel berättar under besöket att brist på vatten är ett problem, och hot, för verksamheten. För att använda vattnet så rationellt som möjligt och minska avdunstningen, har de droppslangar mellan grödorna både ute på frimark och växthuset.

I en skogsglänta kämpar örtagården om utrymme med skogen. Skillebyholms örtagård är en fröjd för ögat och gommen. Vackra färger och former och starka smaker och lukter av t.ex. timjan, libbsticka och dragon. Fjärilar och humlor i massor.

Örtagården2

Bild från Skillebyholms örtagård taget under studiebesöket 15 juni.

Blomsterlandet hade ännu inte slagit ut, men vi kände igen blomsterväven från vår egen förenings lott. Inspirationen har vi ju därifrån.

De fyra växthusen består av en stålkonstruktion som är original från början av 1900talet och kommer ursprungligen från Hässelby villastad då växthusen där fick ge plats till bostadshus. De togs om hand och fraktades till Skillebyholm och har renoverats nyligen. Skillebyholm har en 9-årig växtföljd ute på frilanden. Men för tomater praktiseras man ett uttalande av Rudolf Steiner ”Tomater trivs i sig själv”. Tomaterna odlas därför i ett och samma växthus och i samma odlingsbädd år efter år och gödslas med egentillverkad tomatkompost, detta med ett fantastiskt resultat.

Med fyllda kassar av plantor åkte vi vidare till Ytterjärna Kulturcentrum för lunch efter en mycket inspirerande förmiddag.

Gå gärna in på Skillebyholms webbsida http://www.skillebyholm.com för att läsa mer om utbildningar, trädgården, gårdsbutiken, restaurangen och aktuella händelser. Skillebyholm är alltid öppen för besök.

3 snabba med Daniel Björklund, verksamhetsansvarig på Skillebyholm

För snart en månad sedan fick Råcksta Fritidsträdgårdar besök av Daniel Björklund, trädgårdsmästare och verksamhetsansvarig på Skillebyholm. I sin föreläsning berättade han om hur man får en frisk och näringsrik grönsaksodling, växelbruk och kompostering. I rasten passade vi på att ställa tre snabba frågor till honom om så kallade ”low hanging fruit” för oss odlare – alltså enkla tips och vad tänka på för en bättre jord och skörd.

20190508_191557 - kopia

Skiss över mängd gödsel per vanliga grönsaker + växtföljd från en av Skillebyholms odlingsanläggningar anno 2017.

Något vanligt missförstånd om vad som ska läggas i komposten?

Övertro på att man måste ha kalk i komposten. Det gäller inte alla jordar, och speciellt inte för lerjordar. En annan sak man ska undvika i komposten konventionellt odlad frukt och grönt som är besprutat. Det tar död på mikrolivet, så det ska man vara försiktig med. Citrusfrukter är något annat som man ska vara försiktigt med att tillföra i större kvantiteter.

Ditt bästa tips för att få en bra skörd på sina hallonbuskar?

Beskär hallonbuskarna så att du har inte fler än 7 kraftiga skott per löpmeter – och här ska man vara stenhård! Dessutom rekommenderar jag att man gör en bra gödsling på våren för att stödja tillväxten. Sedan är även täckodling med förslagsvis gräsklipp bra för hallonbuskarna, det är både uppbyggande och täcker bort ogräs.

Om du kunde ge ett råd till en nybörjare som kan göra stor skillnad, vad är det?

Det ena är, att om du har en tung jord: jobba i upphöjd bädd. Mitt andra råd är att förkultivera plantor, speciellt om du har dålig jordstruktur.

 

Studiebesök Skillebyholm 15 juni

Du som odlare i Föreningen Råcksta Fritidsträdgårdar inbjuds att följa med på studiebesök Skillebyholm, Järna på lördagen den 15 juni. Visningen börjar kl 10:00, så vi träffas på parkeringen utanför 9:45. Visningen är gratis, och vi räknar med att det tar cirka två timmar.

Där kommer vi att guidas runt av trädgårdsmästare och se ekologiska odlingar av grönsaker, blommor och växthus. Vi kommer att besöka en doftande örtagård, se en
kompostpark, handla plantor och mycket mer.

Vi åker till Skillebyholm med egna bilar. Därför vill vi att du anmäler dig så snart som möjligt, dock senast 8 juni.

Bindande anmälan till: odlingsradgivare@rackstakoloni.se. Ange namn, om du åker bil, hur många passagerare du kan ta med (då alla inte har bil – kanske någon icke bilburen kolonist kan åka med dig?)

Hjärtligt välkomna!
Odlingsrådgivarna Kicki, Sara, Agneta och Maj-Len

PS: Missade du Daniel Björklund, verksamhetsansvarig på Skillebyholm, föreläsning på Tempus i maj? Läs vår matnyttiga sammanfattning ”Växelbruk, kompostering, och en näringsrik grönsaksodling” här.

Försommarmarknad på Västerorts aktivitetscenter 25 maj

vc3a4sterorts-aktivitetscenter.png

Lördag 25 maj anordnar Västerorts aktivitetscenter sin årliga försommarmarknad! Ett gyllene tillfälle för oss som inte lyckats till 100% med förkultiveringen att fylla på med lite plantor från deras växthus till lotten (eller balkongen eller trädgården). Du kan även passa på att ta en fika i deras café.

Marknaden pågår mellan 12-16 på Johan Tillanders väg 5. Notera att de enbart tar kontanter eller swish.

Inspektionsrunda 9 juni – är din lott beredd?

Den 9 juni är det dags för en inspektionsrunda av våra lotter. Detta sker varje år för att säkerställa att vårt koloniområde är i fint skick, och i enlighet med vårt arrendeavtal med Stockholms stad.

img_6532

Söndag 9 juni kommer representanter ur föreningen besöka alla lotter på området för att kontrollera att odlingsverksamheten på lotterna är i gång.

Varför behövs inspektionsrundan?

Föreningen arrenderar marken av Stockholms stad, som fastställt vissa regler:

  • Vi är skyldiga att sköta våra lotter så att hela området är i vårdat skick.
    Det gäller även gångarna runt lotter och alla gemensamma ytor.
  • Lotten ska i möjligaste mån hållas fri från ogräs och får inte till någon del
    användas som upplag för skräp.
  • Det får inte finnas någon byggnation på lotten utan tillstånd av styrelsen.
  • Lotten får inte inhägnas med staket eller annat stängsel. Undantaget är
    rådjursnätet med vissa restriktioner (se separat punkt i ordningsföreskrifter)
  • Arbetet på lotten ska påbörjas i god tid så att lotten är i huvudsak iordningställd
    och städad senast den 1 juni.

De lotter som inte följer ovan, eller ordningsföreskrifterna , får en anmärkning som skall vara åtgärdad inom 3 veckor. Om du inte åtgärdar anmärkningen kommer ditt kontrakt inte förlängas.

Tack för att ni är med och håller vår koloniförening blomstrande och vårdad!

Praktiskt arbete på föreningens lott 25 maj

Nyfiken på hur du lyckas med frösådd, plantering av potatis och andra plantor – och samtidigt göra nytta för föreningen? Lördag 25 maj bjuder våra odlingsrådgivare in alla medlemmar till en förmiddag med praktiskt arbete på föreningens lott. 

Tillsammans gör vi i ordning föreningens lott där vi odlar potatis, grönsaker och blommor till försäljning på skördemarknaden. Sedan blir det grillning och tid för eftertanke och frågor.

Samling vid grillplatsen på område 4 kl.10.00.

Bindande anmälan senast 22 maj till: odlingsradgivare@rackstakoloni.se

Funderat på att odla majs? Nu är tiden inne – och vi har tipsen!

Om du gått och funderat på det här med att odla majs, så kan vi bara gratulera: just nu är rätt tid att göra slag i saken!

Läs gärna vår korta steg-för-steg guide till hur du odlar en supersmarrig majs – från utsäde till skörd (tack Sara Arvidsson för att du sammanställt och delat med dig av informationen!)

Lycka till!

Bild på skördade majskolvar

Funderat på det här med majs något?

Orten Odlars vilda jakt efter örter på Järvafältet: inbjudan

bolmc3b6rtOm ni inte har hört det: att plocka vilt är HETT (och kan vara ett trevligt komplement till lottens skörder!). Klockan 13 på söndag den 19 maj har man möjlighet att, helt gratis, slå följe med tre experter som ska ut på Järvafältet på jakt efter ätliga och i övrigt användbara örter.

Exkursionen anordnas av nätverket Peppar och Pumpa tillsammans med Tensta konsthall och Studiefrämjandet. Ingen föranmälan krävs.Här kan du läsa mer.

Växelbruk, kompostering, och en näringsrik grönsaksodling

Daniel Björklund är utbildad trädgårdsmästare, har jobbat i trädgårdsbranschen 21 år, och är i dag verksamhetsansvarig på Skillebyholm. En kylig majkväll, den 8:e för att vara mer precis, kom han på besök till Åkeshov, och delade med sig av sina erfarenheter kring hur man får en frisk och näringsrik grönsaksodling, växelbruk och kompostering till en samling kunskapstörstande kolonister. Här följer ett sammandrag.

Daniel_Björklund

Daniel Björklund, verksamhetsledare på Skillebyholm, delade med sig av sina odlingskunskaper och svarade på hugade åhörares frågor

Daniel Björklund påminner oss i sin föreläsning att vi måste odla jorden innan vi kan odla växterna. Hur odlar vi då jorden? Jo, huvudsakligen genom att tillsätta grundgödsling (trädgårdskompost, gödselkompost), alltså organiskt material som både tillför näring och förbättrar jordstrukturen. Mikrolivet som finns i jorden är det som nedbryter – mineraliserar – näringsämnen åt växterna så att de kan tillgodogöra sig näringen – och detta mikroliv behöver en hel del mat för att trivas.

Sedan finns så klart flera växter som är mer näringskrävande, och då räcker inte den näring som grundgödseln tillför. Då behöver vi, som Daniel kallar det, ”övergödsla”. Det betyder inte ett överdrivet gödslande, utan att vi tillsätter det ”ovanifrån”, t.ex. i form av:

  • Hönsgödsel
  • Nässel-, gull-, och vallörtsvatten (späds 1/10)
  • Gräsklipp
  • Lakvatten (t.ex. från bokashi – späds 1/100)
  • Åkerfräkenvatten (innehåller mkt kisel, stärker den generativa kraften, kan vara extra bra regniga somrar)
  • Benmjöl (passar bättre för perenna rabatter)

Täckodling: Halm vs gräsklipp

Daniel gick även in på det här med täckodling, och då med fokus på likheter och skillnader mellan halm och gräsklipp:

  • Båda minskar avdunstning, vilket minskar behovet av vattning.
  • Båda maximerar även jordvolymen (de översta tio centimetrarna, ”offerskiktet”, av jorden trivs inte grönsakernas rötter i – en osäker tillvaro med stora skillnader i både temperatur och fukt)
  • Slutligen; båda minskar ogrästrycket och balanserar temperaturen.

Det som skiljer de två täckmaterialen, är att bara gräsklippet tillför näring, medan halmen snarare förbrukar kväve för sin nedbrytningsprocess.

Växtföljd

Växtföljd betyder att man roterar kulturer. Alltså att man inte odlar samma grönsak på samma ställe år ut och  år in. Varför är nu detta något du behöver bry dig om, enligt Daniel? Jo, därför att:

  • Det förbättrar markstrukturen.
  • Bättre näringsutnyttjande – enklare att lägga din surt förvärvade kompost där den behövs som mest
  • Förebyggande växtskydd
  • Minskat ogräs

För allra bästa resultat, speciellt om du odlar mycket kål och vill undvika klumprotssjuka, så rekommenderas 8-årig växtföljd. Annars räcker oftast den 4-åriga växtföljden. Som synes på bilden så skiftar växtgrupperna plats enligt skissen, och eter fyra år är det första skiftet tillbaka på samma plats.

fyraårig

4-årig växtföljd.
Illustration av Mats Jernudd.

Förfrukt-vaddå?

Förfrukten ja. Det betyder att den grönsak man odlat ena säsongen lämnar efter sig rotmassa som är fint för kommande säsongs grönsaker. Purjolöken är en av de grönsaker som är bäst på detta. Potatis är på andra sidan spektrat: lämnar knappt någon förfrukt alls efter sig (däremot kan allt rörande i jorden vi odlare gör vid potatisodling förbättra strukturen).

Gröngödselodla parallellt med grönsaker samma säsong?

Frågan kom från en av åhörarna. Enligt Daniel kan så kallade fånggrödor sås efter att du skördat en kultur. Det kan vara samma som gröngödsling: klöver, sädesslag, honungsfacelia etc. Syftet med dessa fånggrödor är att istället för att lämna jorden bar efter skörden, så tar dessa upp näring som annars hade lakats ur jorden. Och vid höstgrävet så vänder du ner fångrödorna i jorden, och får dessutom lite jordförbättring på köpet!

Gödsel: en genomgång

”Gödsel måste man ju ha – utan ett lantbruk har man ingen trädgårdsodling.” På Skillebyholm, berättar Daniel, använder man gödsel från djur, punkt. Men gödslets egenskaper skiljer sig en hel del, beroende på vilket djur det kommer från. Daniel delade med sig av en intressant teori om att gödslets karaktär hänger ihop med djurets. Ta kogödsel, som kommer från den lugna kon. Det är väl idisslat, i princip redan komposterat. Inte så mycket näring, men ett bra och stabilt gödsel som både gläder jordens mikroliv och förbättrar strukturen.

Hästgödsel, som kommer från den betydlig nervösare hästen, kommer ut ofärdigt, men är energirikt. Man får ta det lite varsammare, och inte lägga ned den färsk i jorden, för då ”brinner det i backen”.

Så har vi då hönorna, som är ena riktiga nervknippen, och deras gödsel blir därefter. Hönsgödsel är i princip som konstgödsel – ”Rena dundergödslet” som Daniel säger. Det gödslet får man se som en direktverkande näring för växten, den har i princip inga jordförbättrande egenskaper.

Vi avslutar med knäckfrågan; hur man vet om gödslet är brunnet? Om man tycker det luktar ok – då är det välbrunnet. Sticker det till i näsan däremot – då är det inte brunnet!