Odlingsråd

Vill du komma i kontakt med föreningens odlingsrådgivare? Mejla till: odlingsradgivare@rackstakoloni.se.

 

Lästips
Planera, odla och tillaga – här följer tre mycket läsvärda titlar:

Handbok för köksträdgården, Lena Israelsson, Bonnier Fakta, 2011: Ett standardverk och absolut måste både för den som just börjat odla eller den som har längre erfarenhet. Här står allt du behöver veta och lite till om växter, odling, kompostering, jordförbättring, gödning, angrepp etc.

Köksträdgårdens historia, Marie och Björn Hansson, Norstedts, 2011: Vackert, inspirerande och mycket lärorikt om köksträdgården och dess historia.

Gourmetträdgården – Köksväxterna som smakar bäst, Lena Israelsson, Bonnier Fakta, 2013. Lena Israelsson brukar beskrivas som köksträdgårdens okrönta drottning. Nu har hon skrivit en bok om de grönsaker, örter och bär som smakar bäst – och hur man tillagar dem. Många är kulturväxter som hamnat i skymundan av hårt förädlade smakfattigare släktingar.

Tips för några av våra vanligaste grönsaker/rotsaker

Potatis

Potatis2

Läs mer här om potatissorter vi rekommenderar för 2020

Odlingsrekommendationer för supersmarrig majs

Lök – bra att veta om lökbladmögel

  • Smittan orsakas av svamp och kan komma från sättlök som inte värmebehandlats. Lök som odlats från svenska lökfrön har troligtvis inte samma smitta.
  • Första tecknet på sjukdomen är blekgröna eller gulaktiga fläckar som mest visar sig som ett avlångt område en bit ner på lökbladet.
  • Tecken på sjukdom syns ca 10-15 dagar efter infektion i bladet.
  • I fuktig väderlek bildas nya sporer och fläcken blir större.
  • I fläcken syns då en fin, gråvit (senare brunviolett) puderaktig beläggning.
  • När infektionen framskrider blir angripna blad till slut skrynkliga och intorkade och får en svart beläggning.
  • Lökar från angripna plantor blir små, mjuka och mognar inte. De ruttnar vid längre lagring.

    Råd och tips vid angrepp
  • Om endast ett par blad är angripna kan du prova med att plocka bort dessa blad och se om du får bort smittan. Sol och värme motverkar svampsjukdomen och hjälper till att begränsa angreppet.
  • Om lökarna kommer igång efter detta är de troligen inte helt friska. Använd därför löken så snart som möjligt.
  • Smittad lök har sämre lagringsförmåga men är inte farlig att konsumera.
  • Smittade blad och lökar ska inte läggas i komposten utan tas hem och kastas i soptunnan.
  • Lök ska sedan inte odlas på samma område eller precis brevid under de närmaste fyra åren.

 

Råd för att undvika angrepp

  • Odla lök i upphöjda odlingsbäddar.
  • Sättlök som är mjuk eller har börjat växa kan vara smittad och ska inte planteras.
  • Håll lökodlingen luftig och ogräsfri.
  • Vattna tidigt så att blasten hinner torka före natten.
  • Odla lök högst vart fjärde år på samma ställe.
  • OBS! Purjolök angrips inte av lökbladmögel.


a

5 tankar på “Odlingsråd

  1. Hej odlingsrådgivare och alla andra!
    Min dotter läste nedanstående citat någonstans. Vad säger ni om barkmull och ekologisk odling? Jag lägger egenflisad flis på gångarna och har tänkt att det kan vara en långsam kompostering som så småningom kan läggas på kompost / bäddarna.
    Hälsningar Kicki

    ”Många använder barkmull som jordförbättrare men för närvarande finns det inte någon kravmärkt ekologisk sådan. Vi hänvisar därför våra medlemmar till gröngödsling och kompostering. Orsaken är att försurningen leder till att träden tar upp tungmetallen kadmium i högre omfattning och lagrar den i barken. När vi sedan gräver ned barkmullen i jorden hamnar den där för att sedan hamna i våra grödor.”

    • Jag kommenterar själv. Det verkar som min dotter har hittat informationen på vår hemsida. Vi kan prata på städdagen om detta.
      /Kicki

  2. Vad jag har kunnat ta reda på är att det verkar vara uppgifter som jordförsäljarna sprider. Med dagens mätmetoder kan man hitta gifter i allt. Klart att det är skillnad på barkmull och barkmull beroende vad för slags träd det är frågan om och var träden har stått. Jämför man tallar i en gammelskog med pilar som vuxit i gödslad åkermark som energiskog är skillnaderna såklart mycket stora. Idag finns det inga pålitliga mätningar varken på bark eller torv. Vill man var helt säker på att inte sprida några tungmetaller ska man ha sin egen kompost. Vi har fört frågan på tal med Koloniträdgårdsförbundet som nu uppdragit åt SLU – Statens lantbruksuniversitet att utföra mätningar så vi vet vad vi har att rätta oss efter.

    • Hej Kicki,
      Är du fortfarande intresserad av Bocking 14 så kan du få av mig.

      Vänliga hälsningar Frida, lottnr 81, område 3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s