Än är det inte för sent att höstgräva kolonilotten. Vi som har lerjord har all anledning att göra det. Leran består till stor del av mycket fin sand och packas därför lätt ihop. Om man låter jorden ligga obearbetad hela vintern packas den ihop av regnet och blir hårdare och än mer svårbearbetad samt syrefattig. Tunga lerjordar blir verkligen mycket lättare att hantera om man gräver på hösten och låter frosten spränga de stora lerklumparna. Då blir jorden porös och fin framåt vårkanten.

Det är lättast att gräva när frosten bildat en tunn skorpa på ytan. Då släpper leran både från spade och stövlar. Daggmaskarna, våra flitiga medarbetare, har hunnit krypa långt ner i jorden. Lämna jorden i stora kockor så att vattnet kan tränga långt ner i marken och spränga leran under vintern.

Några argument för höstgrävning

• Luft i jorden är lika viktigt för växterna som fukt och näring. Om man inte gräver (gäller i synnerhet tung lerjord) är det nästan lönlöst att försöka odla något eftersom växternas rötter kvävs när de inte får tillräckligt med syre.

• Höstgrävning gör så att man får jord som är lucker och har bra struktur. Med bra struktur menas att jorden är porös och luftig och i de flesta jordar tar det minst tre till fyra år att få den kvaliteten. När man gräver ska man tillföra mullämnen som kompost, barkmull eller löv.

• Med höstgrävning blir det mindre ogräs – både för att höstgrävningen är ett bra tillfälle att ta bort rotogräs och för att många ogräsfrön är ljusgroende. Vänds de ned i jorden gror de inte. Rötterna som ligger bara fryser och dör under vintern.

• Växtrester kan grävas ned eftersom de tillför jorden näring och skapar bra förutsättningar för grödorna som ska sås året efter.

• Genom att ha öppen jord och höstgräva försvårar man för sniglarna som inte får så många ställen att gömma sig på. När man vänder jorden kommer även snigelägg i dagen som annars skulle ha legat skyddade i jorden.