Lyckas med potatisodlandet 2020

På senare år har det kommit flera nya, motståndskraftiga sorter som passar bra till fritidsodling. Följande nya sorter rekommenderar vi odlingsrådgivare för 2020:

Bra potatissorter 2020

Förgro sättpotatis

Om du lägger potatisen att förgro i ljus och vid ungefär + 15° så växer knubbiga, gröna groddar fram. Förgrodd sättpotatis börjar växa direkt när du satt den i jorden. Du vinner flera veckor i tid och kan börja skörda tidigare. Därför är det särskilt bra att förgro den tidiga potatisen.

Jorden bör vara allsidigt gödslad, gärna med välbrunnen stallgödsel. För mycket kväve i potatislandet ger vattniga knölar med sämre smak. Potatis som gödslats kraftigt med kväve går också sämre att lagra.

För att undvika sjukdomsangrepp är det viktigt att byta växtplats ofta. Helst ska det dröja 3 – 4 år efter en potatiskultur innan du odlar potatis igen på samma ställe.

Dags att sätta

Vänta tills jorden blivit varm innan du sätter potatis. Den börjar inte växa förrän temperaturen i jorden nått 7 – 8°. Om du sätter för tidigt och sättpotatisen blir liggande utan att växa, ökar risken för sjukdomsangrepp som bladmögel potatisröta.
Potatis sätts i rader med 50 – 70 cm radavstånd. Sätt potatisarna 5 – 8 cm under jordytan och med 20 cm avstånd i raden om knölarna är små, 25 – 30 cm om de är stora.

Sorter vi inte rekommenderar på vår koloni

King Edward, Bintje, Swift och Mandelpotatis är rena bladmögelmagneter och bör inte odlas på kolonilotterna över huvud taget. Om bladmögel komposteras eller hamnar på något sätt i jorden och blir jordbundet, kan det vara slut med potatisodling för alltid på vårt koloniområde.

Hälsningar,

Odlingsrådgivare Maj-Len

Välkommen till studiecirkel – tre tillfällen i januari-mars

Nu under vintern längtar vi till våren och nästa odlingssäsong! Vad passar bättre än att träffas och få inspiration och tips om inköp av fröer, sorter och sådder och tips om hur du kan driva upp plantor i förväg, ta hand om jorden och gödsla. Det blir bildvisning och praktiska moment varvat med teori.

Vi välkomnar dig kolonist gammal som ny i Råcksta fritidsträdgårdar. Kanske vill du fördjupa dig och hitta lite ny inspiration, eller behöver handfasta råd och tips för att komma igång! Vi i odlingsrådgivargruppen hoppas att kunna dela med oss om odling och att vi kan utbyta erfarenheter.

Plats: Tempus, Beckombergavägen 3, T-bana Åkeshov (ingång från gården)
Tid: kl 18.00- ca 20.30, fika med smörgås ingår.
Anmälan senast 15 januari till odlingsradgivare@rackstakoloni.se

Tillfälle 1 – Torsdag 23 januari ”Inspiration, planering, fröinköp”
Planering inför odlingssäsongen 2020. Hur kan jag förbereda mig och planera min lott, vad skall jag odla, hur kan jag kombinera olika grödor och vad behöver jag tänka på? Vart beställer jag fröer och köper plantor? Inspirerande bilder. Tips på böcker. Vi visar även bilder och odlingsplaner från ett examensarbete om odlingens betydelse för kolonister och andra, dokumenterat på vårt koloniområde.

Tillfälle 2 – Onsdag 12 februari ”Lyckas med sådder, förodling, plantering”
Att själv odla mina plantor från frö. Hur gör man och när behöver olika sorter sås för att hinna bli klara i tid. Vilka kan jag så direkt ute i jorden och vilka behöver sås tidigare? Hur gör man när man ”skolar om ” en växt. Vi ger tips om hur du får egna tomater och purjolök och ger tips och råd kring ett flertal olika grönsaker och blommor. Praktiska moment inomhus ingår detta tillfälle.

Tillfälle 3 – Torsdag 12 mars ”jorden, kompostering, gödsling”
Hur tar jag hand om jorden, förbereder inför säsongen. Olika sorters jord och gödsel och sätt att förbättra jorden. Gröngödsling vad är det? Hur sätter jag igång om odlingslotten är igenvuxen. Vilka är ogräsen och vad göra med dem? Hur gör jag en varmbänk? Kompostering på olika sätt.

Efter studiecirkeln erbjuds du möjlighet att praktiskt delta och prova olika odlings moment på föreningens egen kolonilott.

Varmt välkomna önskar odlingsrådgivarna
Maj-Len, Kicki, Agneta, Ann-Marie och Ulrika

Plast i odling: några saker att tänka på

I början av december bjöd odlingsnätverket Söder om Söder in till en föreläsning om plast i odling. Här följer en kort sammanfattning från vår odlingsrådgivare Maj-Len, i punktform, från föreläsningen med regeringens plastutredare och resurs-, avfalls- och konsumtionsexpert på IVL Miljöinstitutet.

  • Det är svårt att ersätta plast i dagens läge. Men det som man får tänka på är att plast i utomhusbruk ska vara uv-tålig. Plasten ska alltså tåla solljus. Ofta är dyr plast bättre än billig. Billig plast som är ämnat för annat går lätt sönder och hamnar förr eller senare i vattendrag och slutligen i havet.
  • Plast kan släppa gifter ifrån sig, då framförallt äldre sorters plast, som slangar och hinkar. Gifterna tas inte upp av växter som vi odlar utan följer vattnet och hamnar i havet så småningom. Där hamnar den i fiskar och plankton.
  • När du använder fiberduk, tänk att tjock är bättre och håller längre. Eller varför inte ersätta den med en tyggardin som man kan tvätta och använda flera år?

    close up colors equipment garden

    Hur gammal är DIN vattenslang?

Vi fick även två bonustips om hur man kan tänka kring plastkonsumtion i vardagen:

  • Försök minska plastanvändning, t.ex. genom att ha tunna billiga påsar till sopor medan de tjockare från butiker kan du använda flera gånger till att bära hem maten.
  • Lämna all plastskräp till plaståtervinning. Detta körs till Motala där den sorteras och återvinns eller bränns och blir värme.

Hälsningar,

Odlingsrådgivare Maj-Len

Föreläsning om plast i odling 3 december

Plast har blivit vanligt som täckplast i odlingar. Samtidigt finns larm om mikroplaster. Hur ska man egentligen tänka kring plast i odlandet?

Den 3 december kl. 18.00 bjuder odlingsnätverket Söder om Söder in till en spännande föreläsning om just detta i Björkhagen. Föreläser gör Åsa Stenmarck, regeringens plastutredare och resurs-, avfalls- och konsumtionsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

För mer information, klicka här.

Vi tackar alla som bidrog till årets skördemarknad

Var du en av de som möjliggjorde årets skördemarknad? Då vill vi tacka dig – och höra hur vi kan göra ännu bättre nästa år!

Onsdagen den 30/10 träffas vi i Tempus Åkeshov klockan 18:30 för en genomgång av skördemarknaden, och bjuder på något lätt att förtära. Då passar vi även på att diskutera vad som var bra och vad som var mindre bra på årets skördemarknad – och tar sikte på en ännu bättre version 2020!

Varmt välkommen, OSA per mejl till styrelsen@rackstakoloni.se!

//Rose-Marie med flera

 

Har du förberett din kolonilott för vintern?

Vare sig det är första året du har en kolonilott, eller tjugonde: nu är det hög tid att förbereda din lott för vintern. Och med förbereda menar jag i första hand det berömda höstgrävet!

Varför ska man då höstgräva? Och låt mig förtydliga här, att höstgrävet i första hand är en nödvändighet för oss som odlar på lerjord. Vilket alltså är fallet för de flesta av oss på Råcksta Fritidsträdgårdar

Varför lerjorden kräva höstgrävning

Lera är egentligen väldigt fin sand, och packas därför lätt ihop. Om man låter jorden ligga obearbetad hela vintern, packas den ihop ännu mera av regnet och blir ännu hårdare och svårbearbetad – samt syrefattig. Varför är nu det viktigt då? Jo, växterna vi odlar är lika beroende av syre som av vatten och sol.

Tunga lerjordar blir verkligen mycket lättare att hantera om man gräver på hösten och låter frosten spränga de stora lerklumparna. Då blir jorden fin och fluffig till våren.

Det är lättast att höstgräva när frosten har bildat en tunn ”skorpa” på leran, då släpper leran både spade och skon. Daggmaskarna, våra flitiga medarbetare, har hunnit krypa långt ner i jorden. Lämna jorden i stora kockor så att vattnet under vintern kan komma långt ner i jorden och spränga leran.

Vill du veta hur proffsen höstgräver? Läs mer här!

Några argument för höstgrävning

  1. Luft i jorden är lika viktigt för växterna som fukt och näring. Om man inte gräver (gäller i synnerhet tung lerjord) är det nästan lönlöst att försöka odla något eftersom växternas rötter kvävs när de inte får tillräckligt med syre.
  2. Höstgrävning gör att man får jord som är lucker och har bra struktur. Med bra struktur menas att jorden är smulig och luftig, och i de flesta trädgårdar tar det minst 3 – 4 år att få den kvaliteten. När man gräver ska man tillföra mullämnen som kompost, barkmull, löv, halm eller torv.
  3. Med höstgrävning blir det mindre ogräs – både för att höstgrävningen är ett bra tillfälle att ta bort rotogräs, och för att många ogräsfrön är ljusgroende. Vänds de ner i jorden gror de inte.
  4. Växtrester kan grävas ner, det tillför jorden näring och skapar bra förutsättningar för grödorna som ska sås året efter.
  5. Genom att ha öppen jord och höstgräva så försvårar man för sniglarna som inte får så många ställen att gömma sig på.
  6. Man slipper betala dyrt att gå på gym.

Så, lycka till med årets höstgräv – vare sig det är premiär eller tradition!

Hälsningar,

Odlingsrådgivare Maj-Len

Kålrot

Höststäddag 29 september

Det drar ihop sig till den årliga höststäddagen, som är obligatorisk för alla medlemmar! Söndag 29 september är det dags, och som vanligt så sker avprickning hos områdesvärden på det egna området senast kl. 10.00. Vi håller på till 13. Tillsammans snyggar vi till vårt koloniområde och förbereder det för vintern!

DSC09238

Från förra årets höststädning, då vi bl.a. ställde i ordning föreningens lott, målade staket och mycket, mycket annat!

Efter avslutad städning träffas vi vid grillen på område 4. Föreningen bjuder på grillad korv och kaffe med dopp.

Varmt välkommen!

Kan du inte komma till städdagen? 

Om du inte har möjlighet att komma betalar du en avgift på 300 kronor på föreningens plusgirokonto nr: 78 31 15-9, eller swish: 123 640 81 16. OBS! Märk inbetalningen med: Höststädning, ditt lottnummer samt förnamn och efternamn.

Eldning
Du får lägga torrt och brännbart material i gemensam eldningshög, på område 3 från och med städdagen fram till den 4 oktober. Allt annat komposterar du på din egen lott eller fraktar till återvinningsstationen.